- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
37

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Min far blef så öfverväldigad häraf, att han
glömde att hålla sig stilla.

»’Vänta, jag skall —’ och han använde ett uttryck,
som jag hälst vill bespara er, mina herrar.

- »Då tjufven hörde honom, tog han ett språng och
försvann genom fönstret. Hunden tycktes vara
förbittrad öfver att min far kört bort honom.

»Nästa dag förde vi hunden tillbaka till den vi
köpt den af.

»’För hvad trodde ni’, sade min far och gjorde
våld på sig för att tala lugnt, ’för hvad trodde ni väl,
att jag ville ha hunden?’

»’Ni,f sade hundhandlanden, ’ni sade att ni ville
ha en bra gårdvar.’

»’Ja, det ville jag. En kamrat åt tjufvar ville jag
inte ha. Jag sade nog inte åt er, att jag ville ha en
hund, som från första ögonblicket slöt vänskap med den
första bästa tjufven och gjorde honom sällskap, när han
spisade kvällsvard, för att han ej skulle känna sig
alltför ensam. Nå, hvad tror ni?’ Och min far berättade
om nattens tilldragelser.

»Mannen medgaf, att vi hade rätt till klagomål.

»’Jag skall säga er, hur det kommer sig. Min pojke
Jim har dresserat doggen, och jag är rädd att den
slyngeln mer har lärt honom att passa på råttor än
tjufvar. Låt honom vara åtta dar hos mig, jag skall
ställa allt till rätta.’

»Vi läto honom vara kvar, och när tiden var
förliden fick vi honom tillbaka.

»’Nu skall ni tycka, att han är tillräckligt duglig’,
sade mannen, ’han är inte hvad man kallar en
intelligent dogg, men det nödvändigaste har jag piskat i
honom.’

»Min far ansåg det klokast att genast pröfva
saken. Vi hyrde en karl, som för en shilling klef in
genom köksfönstret medan hundhandlanden höll fast
doggen. Hunden förhöll sig alldeles stilla tills man-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free