Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 39 —
med tiden lärt sig hålla af honom, emedan han lugnt
lät baby dra sig i svansen. Djuret hade ingen skuld
i misstaget, ansåg hon. Två karlar bröto sig nästan
samtidigt in i huset. Han gjorde sitt bästa och anföll
den ena. Att hans val föll på polisen i stället för på
tjufven var mycket ledsamt, men det kunde händt
hvilken som hälst hund.
»Men min far var emellertid förbittrad på det
stackars djuret och satte samma vecka in en annons
i ’Landtbrukaren’; djuret rekommenderades som mycket
brukbart för hvarje företagsam medlem af
förbrytare-världen. »
Sedan Mac-Shaughnassy sålunda fått skaffa sig
luft, kom ordningen till Jephson. Denne berättade en
pathetisk historia om en hund, som en dag blifvit
öf-verkörd vid stranden och fått ett ben afbrutet. En
medicine studerande, som just gick förbi, tog honom
med till lasarettet, där benet kurerades och han sköttes
tills han var alldeles frisk och kunde skickas hem.
Det stackars djuret var fullt medvetet om det
goda, man gjort det, och var den tacksammaste
patient, som någonsin vårdats på lasarettet. En morgon
såg underläkaren, som just tittade ut genom fönstret,
hur hunden kom framåt gatan. Då hunden kom
närmare, såg han ett femöre i hans käft. En katts
mat-tal’rik stod just i vägen, och en stund tvekade hunden.
Men hans bättre natur segrade. Han sprang
direkt till staketet vid lasarettet, stälde sig på båda
benen och lät slanten falla ned i fattigbössan.
Mac-Shaughnassy blef mycket rörd af historien.
Det visade ett så vackert karaktärsdrag hos den
hunden, tyckte han. Djuret var en stackars utstött,
hemlös varelse, som kanske aldrig förut i sitt lif ägt ett
femöre och väl aldrig vidare skulle få något. Han
sade, att denna hundens fenröre vore himlen kärare än
den största donation från den rikaste grosshandlare.
Dë tre andra ville nu allvarligt gå till arbetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
