Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 51 —
»Min kusin marterade på nytt sin hjärna. Det
låg inte i hans lynne, att låta en köpare slippa ur
händerna på sig, så länge han kunde undgå det.
Ändtligen flög en lysande idé genom hans hufvud. ’Jag
vet hur vi ska ställa till’, sade han. Tå andra sidan
om byn ligger ett stycke ödelandj som man aldrig
kunnat göra något af, ty det är träskigt. Om ni så
önskade, kunde vi lätt slå upp ett dussin — billiga —
kojor dän Det vore ju i visst hänseende fördelaktigt
om man bygde dem litet dragiga och osunda. Sedan
kunde man sörja för att få dit en del fattigt folk.’
»Damen öfverlade ett ögonblick, och tanken
tycktes henne tilltalande;
»’Ni ser’, fortfor min kusin, för att smida medan
järnet var varmt, ’att med detta tillvägagångssätt kunde
ni själf få söka ut era fattiga alldeles efter behag. Vi
skulle sörja för tilltalande, snygga, tacksamma fattiga
och på allt sätt försöka göra saken angenäm för er.’
»Samtalet slutade med att damen mottog min
kusins anbud och gaf honom en lista på fattiga, sådana
hon ville ha dem. Hon valde en sängliggande
gammal kvinna (hälst lutheranska); en lam gammal man;
en blind, som man måste föreläsa åt; en atheist, ej
obenägen att låta omvända sig; två krymplingar; en
supig far, lätthandterlig och villig att låta tala med sig;
en otreflig gammal slyngel, som fordrade mycket
tålamod; två familjer med många barn och fyra familjer
af vanlig sort.
»Min kusin mötte svårigheter, då han skulle välja
den supiga fadern. De flesta supiga fäder, med hvilka
han talade i saken, hade en aversion emot att låta
tala med sig. Efter mycket sökande upptäckte han
emellertid en vekhjärtad liten man, som, sedan han
fått veta damens anspråk och välvilliga afsikter, åtog
sig att inlära det nödvändiga för den lediga platsen,
och förpliktade sig, att åtminstone en gång i veckan
dricka sig full. Han sade, att han till en början ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
