Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 73 —
»Haf inga bekymmer för min skuld», sade han.
»Mig går det utmärkt. Vi här ta lifvet lätt. Vi ha
inga gäckade förhoppningar.»
»Hvarför har du kastat bort geväret, som en
stackare?» frågade jag förargad. »Du hade talang. Med
energi skulle du nått målet.»
»Mycket möjligt», sade han likgiltigt, som alltid.
»Jag tror det fattades mig mod. Kanske om någon
trott på mig, så skulle det hjälpt mig. Men ingen
trodde på mig — till slut gjorde jag det ej själf. Och
när en man förlorar tron på sig själf, så går det
honom som en luftballong, som gasen strömmar ut ur.»
Jag hörde på honom med förargelse och
förvåning. »Ingen trodde på dig? Hur så? Jag trodde
på dig, det vet du åtminstone. Jag —»
Då kom jag att tänka på vår »ärliga kritik» och
jag afbröt.
»Verkligen?» sade han lugnt. »Det har du aldrig
sagt mig. God natt.»
Medan vi promenerat på stranden hade vi
kommit i närheten af Savoyhatellet, och medan han ännu
talade hade han försvunnit bakom ett af de mörka
hörnen.
Jag sprang efter honom och ropade hans namn;
först hörde jag ännu hans hastiga steg, sedan
förtonade äfven de i bullret af andra steg, och när jag
nått platsen vid kapellet hade jag alldeles förlorat
hans spår.
En polis stod där vid kyrkbalustraden och den
fiågade jag.
»Hvad sorts människa var det då?» frågade han.
»En smärt, lång herre i en mycket nött röck,
hvilken man af misstag nog kunde ta för en
lands-strykare.»
»Ja, sådana finns det i mängd här», svarade han.
»Tag är rädd att ni har svårt att få reda på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
