Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Man sade, att ni bara skämtade, herre, och alt
jag att börja med bara borde ta in en portion. Och
sedan frågade han mig, om jag omigen ätit omogna
äpplen.»
»Och då sade du honom?»
»Jaa — jag sade att jag ätit ett par. Och han
sa’, att det var alldeles rätt åt mig, och att jag skulle
ta mig i akt, och så bälde han någonting i glaset och
sa’ att jag skulle dricka ur det.»
»Och det drack du?»
»Jaa.»
»Du fick inte den tanken, att du alls inte var sjuk
— att du aldrig i ditt lif känt dig bättre — att du
alls inte behöfde någon medicin?»
»Ne—ej.»
»Nå fick du inte i dig, att vi skickat dig till
apoteket för vår egen räkning?»
»Ne—ej.»
Folk, som inte lärt känna den lilla älskvärda
James, tro inte på denna historia. De tycka att
premisserna inte öfverensstämma med den mänskliga naturens
välkända premisser. Folk, som sett och talat med
James, tro historien utan vidare.
Jephsons ankomst, hvilken jag hoppas den ärade
läsaren ej alldeles förgätit — kryade betydligt upp
oss. När allt annat låg djupast nere, stod Jephson
på sin rätta höjd. Inte som om han ansträngt sig att
synas vid så godt lynne som möjiigt, när han var mest
nedslagen; nej, små missöden och motgångar muntrade
upp och vederkvickte honom. De flesta människor ha
glädje af det otrefliga de upplefvat; men Jephson ägde
den ännu kraftigare filosofien att glädja sig åt dem,
medan de ännu pågingo. Han kom våt som en tupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
