Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 87 —-
steg upp och kämpade med frestelsen att skrikande
flykta ur rummet. Då han i sin ångest såg sig
omkring i rummet, föllo hans ögon på en hög skärm, som
stod framför dörren. Han drog fram den och stälde
den mellan sig och tingesten, så att han ej kunde se
den — och den ej honom. Sedan satte han sig åter
ned för att arbeta. En stund tvingade han sig att se
på den bok, som låg framför honom. Men slutligen
var det honom omöjligt att beherrska sig, och han lät
sina ögon sväfva hvart de ville.
»Det kan ha varit en hallucination. Han kan
möjligen tillfälligtvis ha stält skärmen, så att ett
misstag var möjligt. Men hvad han såg var en benhand,
som sträckte sig fram bakom skärmen, och med ett
skrik föll han vanmäktig ned.
»Husets invånare sprungo in, togo upp honom, buro
ut honom och lade honom till sängs. Så snart han
åter kommit till medvetande, var hans första fråga,
hvar de funnit tingesten — hvar den funnits, då de
kommit in i rummet. Och då de sade honom, att de
sett den stå på sin vanliga plats, och de tillföljd af
hans vilda enträgna böner ånyo gingo ned i rummet
för att ännu en gång se efter, och sedan med illa
doldt leende kommo tillbaka, åhörde han lugnt deras
tal om öfveransträngning, om nödvändig omväxling och
hvila, och sade att de skulle göra med honom hvad
de ville»
»Alltså förblef dörren till laboratoriet läst månader
igenom. Då, en kall höstkväll, öppnade
vetenskapsmannen den igen och stängde den efter sig.
»Han tände sin lampaj samlade sina instrument
och Kocker omkring sig och satte sig ned i sin
hög-karmade arbetsstol Och omigen kände han den gamla
ångesten.
»Men denna gången ville han öfvervinna den.
Hans nerver voro nu starkare och hufvudet klarare;
han ville strida mot denna oförnuftiga fruktan. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
