- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
148

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

—• 148 —

första mannen gjorde var att stänga den nedre slussen
och att sedan öppna den öfre så långt han kunde.
Vattnet började stiga.

»’Kan ni ännu hålla er uppe?’ ropade han ned.

»Den drunknande mannen vände ett ansikte mot
honom, som var förvridet af dödskampen och
utmattning, och svarade flämtande: ’Nej!’

»Han tittade sig omkring efter något som han
kunde kasta till honom. På morgonen hade ett stycke
trä legat där, han påminte sig "att han stapplat öfver
det och besvärat sig öfver att man låtit det ligga kvar;
nu förbannade han sitt ordningssinne.

»Omkring två hundra meter däiifrån stod en koja
för skeppsfolket, som däri förvarade sina verktyg;
kanske det burits dit, kanske man där till och med kunde
hitta ett rep.

»’Blott ett ögonblick, gamla gosse!’ ropade han
ned, ’jag är genast tillbaka.’

»Men den andra hörde honom icke mer. Hans
svaga kämpande upphörde. Ansiktet föll ned på
vattnet, ögonen voro tillslutna i trött apathi. Intet annat
återstod än att draga af sig sina ridstüflar, hoppa i
och gripa fatt den sanslösa kropp som höll på att
sjunka.

»Där nere i den murade fällan kämpade han en
lång kamp med döden om det lif som stod mellan
honom och kvinnan. Han var ingen särdeles skicklig
simmare, också hindrade honom hans kläder, och han
var redan utmattad af det långa springandet, och så
drog bördan i hans armar honom ned, medan vattnet
steg så långsamt, att hans kval tycktes honom värdiga
Dantes hälvete.

»Först kunde han inte förstå hur*det kom sig,
men då han blickade ned, såg han till sin förfäran, att
han inte fullständigt stängt de nedre slussarna.
Hvardera stod ungefär åtta eller tio tum öppen, så att
strömmen flöt ut nästan hälften så fort som clen flöt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free