Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handplagg - Hulling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anföres i formen handplaggor plur., velat förklara som
dublettform till plåga, i det han säger: »båda ytterst från lat. plaga
slag genom förmedling av mlt. plage, plāge». D. v. s. nsv.
plagga skulle i sammans. handplagga hava uppkommit av fsv.
plagha i bet. slag (se Söderwalls ordbok) ock detta sista skulle,
eftersom den nyare formen har a, icke å-ljud, vara lånad från
mlt. plage i en senare tid än det fsv. plagha som ligger till grund
för nsv. plåga. Emellertid (frånsett att ordet i mlt. icke är
uppvisat i bet. slag, hvilket kan bero på källornas
otillräcklighet) finnas vissa lt. ock ndl. ord som häntyda på åtm.
delvis annat ursprung. Sådana ord äro: ndl. plak f. (enligt
Sicherer-Akvelds ordbok) ett förr i skolorna brukat linjalartat
straffredskap, hvarmed man gav barnen slag på flata handen: till
ndl. vb. plakken kladda, smeta (fast), klistra på, motsv. lt. (nht.)
placken i samma bet., även lappa; mlt. placke m. med bet. lapp
ock (smuts-)fläck, nht. placken m. i samma bet., även plåt;
vidare mlt. plagge med bet. lapp, stycke av en klädnad, i plur.
slitna kläder, grundord till sv. (klädes)plagg (fsv. dat. pl. plaggom),
därjämte i bet. platt grästorva eller stycke bränntorv. Med
avseende på betydelsen av de sv. orden i förhållande till dessa
lt.-ndl. ord (bland hvilka verben kunna vara primära i förh. till
substantiven) kan man jämföra en del mer el. mindre vulgära
sv. uttryck, såsom smita till, ge smörj, smörja på, även lappa
till ock torva till m. fl. dyl. i bet. slå till, ge stryk.
Emellertid må medgivas, att någon påvärkan från lat.
plaga kanske bör antagas därutinnan, att endast en stam plagg-,
men icke något plack- fins i svenskan. Denna invärkan behöver
dock väl icke vara förmedlad av lågtyska, utan torde kunna ha
skett lika gärna direkt i skolspråk i Sverge. Ett till bet.
snarlikt gammalt skolord, färla av lat. ferula, är icke veterligen
förmedlat av lågtyska.
Något etymon på de lt. o. ndl. ordgrupperna är icke känt.
Den ena finnes även, enligt hvad man antager lånad från ndl.,
i franskan; t. ex. fra. plaque o. vb. plaquer med subst. placard
anslag, ffra. placart, hvarav med omdaning till annan romansk
ändelseform ndl. plakkaat, vidare lånat i t. ock sv. plakat.
Hulling. Detta ord förekommer i äldre ock nyare dial.
även med u i ändelsen, t. ex. hos Lind 1749 hull-unge, skrivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
