Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Purjolök - Pynta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Purjolök, äldre purio (t. ex. hos Lind 1749, puriolök ännu
hos Lindfors 1824) är en märklig form, då den icke har känd
förebild på närmare håll än i franskan, där den för övrigt
mindre stämmer med de vanliga formerna poireau, porreau än med
en dialektform pour(r)iau (från Berry enligt Littré). Däremot
avviker den svenska formen mycket såväl från nht. porree o.
mndl. porreie, nndl. prei av ffra. por(r)ee som från de av den
oavledda stammen i lat. porrus, porrum, ital. porro, bildade
formerna mit. por-lok, nht. porre o. äldre nht. pforre samt nordiska
former med u av ovisst ursprung, y. fsv. pur-løker (pur-lök ännu
hos Lind 1749), da. purre o. pur-løg. Måhända är äldre sv.
pur- närmaste källan till u i den nyare formen purio (kanske
för äldre *porio?). Men i alla händelser är det ännu en olöst
gåta, på hvad väg den nuvarande svenska formen införts.
Pynta v., fsv. pynta ställa i ordning, sätta i gott skick,
är lånat av ett likbet. mlt. verb, samma som (eller ifall u här
icke betecknar ü, sidoform till) mlt. punten fastställa, bestämma,
som hör till det subst. som ingår i mlt. uttr. to punte maken
sätta i skick ock fins i nlt. pünte f. ordentlig ock prydlig form
eller ställning, sirligt skick (t. ex. på en huvudbonad eller
annat klädedräktsföremål eller duk eller något annat som kan
vikas, vändas, vridas i olika ställning, ofta även om munnens,
läpparnas ställning). Detta subst. fins även i ett äldre svenskt
uttr. till pyntes sättia ställa till rätta, korrigera (i Gust. II Adolfs
skr. s. 69). I en mera ursprunglig bet. fins ostfris. pünte, pünt
udd, t. ex. på gaffel, ndl. punt udd, spetsigt utskjutande ände
(nästipp, fingerspets, udde o. s. v.), hvarav lånats da. pynt i liknande
bet. ock sv. pynt, dels sjömansord i bet. spets på ankarfly,
dels dialektiskt i bet. bärgstopp. Källan till dessa ord är ffra.
puinte, pointe f. spets, ofta använt i överförd bet. såsom t. ex.
i nfra. (pour-)suivre sa pointe fullfölja sin föresats, motsv. ital.
punta o. s. v. Delvis får kanske också antagas medvärkan från
ffra. point m. (= nfra. point punkt, prick o. s. v.), i överförd
bet. förslag, plan, t. ex. i ffra. mettre a point bringa i ordning,
stilla (oroligheter). Man skulle kanske få tänka sig, att i
fornfranska förekommit en betydelse lik den gamla bet. av det tyska
zweck, nämligen spik el. stift som prick på målskjutningstavla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
