Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skydd - Smul - Snilja se cert - Spackla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med anpassning efter de förut lånade danska ock svenska
verben i da. skyts- ock sv. skydds- såsom förled i sammansättning.
Etymologien för dessa båda senare grupper kan omtvistas.
Möjligen till en stam med urgerm. tt, beroende på ett gammalt
n-suffix, av samma rot som ingår i den första gruppen? Eller
(jfr Franck: Etym. Woordenb., art. schut) att hänföra till roten
för sv. vb. skjuta ock skotta o. s. v.? I alla händelser är väl
oriktigt att med Kluge utan hänsyn till lt. o. ndl. formerna
härleda det ht. vb. schützen från ett fht. *skutisôn.
Smul, ett sjöspråkligt adj. i smult vatten, upptaget i Naut.
Ordb. 1840, men icke hos Weste 1807, samt i det förmodligen
nybildade smul sjö i samma bet., motsv. da. smul adj. i smult
vande (som saknas i Molbechs ordbok), beror säkerligen, såsom
Jessen i Dansk Etym. Ordb. tvekande gissar, på eng. smooth
water i samma bet. Jag tänker, att l i nord. smult härleder
sig från association med adj. smal, smalt vatten. Då ett fartyg
från hög sjö på öppna havet kommer in i smalt farvatten, så
får det ju gärna i ock med detsamma jämförelsevis stilla vatten.
Likställt med smult till sin nuvarande form är ett annat
sjömansord, som troligen icke häller är från början svenskt neutr.
på t av adj., nämligen:
Stillt, motsv. no. stillt, i svenskan endast brukat om
lugnväder, dels som predikativ i opersonlig sats, dels i stillt väder:
troligen egentl. lånat av subst. lt. stillte, ndl. stilte f. stillhet,
vindstilla, lugn. Förlusten av e synes särskilt förklarlig i
ställning näst före vokal i obetonad preposition, t. ex. i ett svenskt
uttryck som stillt(e i luften) eller ett lt. stillt(e) up see, ndl.
stilte op zee, som kan hava direkt översatts till sv. stillt på sjön
o. s. v. Sedan man hade fått stillt som predikativ likbet. med
lugnt, övergick det lätt till attribut i stillt väder.
Snilja se cert.
Spackla v., nyare ord (ännu icke i Dalins ordböcker 1853
o. 1868), motsvarar da. spatle ock är denominativverb till subst.
spattel spadformigt redskap till att breda ut plåster, färger, kitt
el. dyl., motsv. da. spatel (jämte äldre sv. o. da. spadel, väl med
d från spade) samt ndl. o. nht. spatel i samma bet, lånord av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
