- Project Runeberg -  Granskning av svenska ord /
28

(1901) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spel - Spri se gry - Stagkarnat - Stillt se smul - Stoft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långt a lånad form, skulle utvisa rätt tidigt lån. Men sv. bråd-
kan vara substituerat efter analogi för lt. brât-, resp. da. brad-.
Eller ett fsv. *braþspit kan hava lånats i egentlig bet.
stekspett ock först i senare tid efter utländskt mönster blivit
sjömansord samt slutligen fått efterleden ändrad till -spel.

Spri se gry.

Stagkarnat, namnet på det främsta stagtaklet enligt Naut.
Ordb. 1840, stakenat i Wenström-Jeurlings ordlista (där ordet
säges vara förvrängt av stagtackel) är tydligen det lt. o. ndl.
staggarnaat i samma bet. Att detta fått k för g i svenskan,
får kanske förklaras så, att ordet upptagits i den nederländska
uttalsformen med g såsom tonlös frikativa, som ersatts med
svenskt k, liksom detta regelmässigt företräder låg- ock
hög-tyskt ch; jfr t. ex. sv. dock, prackare, rocka för lt. dock, pracher,
roche,
vidare en mängd sv. ord med kt (åtskilliga redan i fsv.)
för lt. cht; sv. durk för nht. durch, samt sv. nack- i nackdel
(som icke bör förklaras som folketymologiskt, jfr Noreen: Spridda
Studier s. 46) ock i äldre sv. nackspel (nu undanträngt av den
rent tyska formen) för nht. nach- i nachteil, nachspiel o. s. v.

Hvad ordets senare del egentl. betyder, är icke utrönt.
Ett likformigt ord, lt. ndl. garnaat, även ostfris. gernât, med
åtskilliga variantformer, t. ex. lt. garnêl(e) o. ndl. garnaal, mndl.
geernaert, tyska granat ock franska (dock endast i Flandern)
grenade o. s. v., är det hos befolkningen utefter nordsjökusten
allmänna namnet på räka. Att vi här hava detta ord med
sådan grundbet., är väl icke troligt. Den något rimligare bet.
krabba, som förekommer dialektiskt i Tyskland, tycks däremot
vara alldeles främmande för nordsjökustens folk. Kanske skulle
man i stället få tänka på, om icke ordet (med avseende på
blockets form?) skulle kunna hava att göra med det mndl.
garnate, gaernate som betyder granatäpple, den gamla ndl. formen
med regelmässig r-metates (jämte mndl. grenate) för mlat. o.
ital. granata, fra. grenade granatäpple?

Stillt se smul.

Stoft, i denna form på t endast känt i svenskan (redan
i Syn. Lib. 1587 = lat. pulvis), måste vara förändrat lånord av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftgransksv/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free