- Project Runeberg -  Granskning av svenska ord /
32

(1901) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taskig - Tillra - Titta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med begynnelsekonsonanten hämtad från blöt. Men då man
också kan fa höra blaskig i bet. urblekt, smutsigt blek, så är
väl detta en värkan av ordets association dels med daskig,
grådaskig,
dels med black ock blek.

Sjaskig, ehuruväl stammen sjask- delvis bör förklaras på
annat sätt, då den fins även i danska sjask- (kanske med
Jessen att förklara ur slask- med dialektisk mouillering av l?), kan
dock i sin vanliga uppsvenska betydelse bero på rimbildning
efter snaskig, taskig o. dyl. med begynnelsekonsonanten från
skit(ig). Överhuvud torde blandning av denna art hava alstrat
åtskilliga sådana vulgära föraktliga ord som börja med sja- el.
tja- (jfr förf:s Fonet. Kännet. på lånord sid. 9—11) som t. ex.
verben tjattra o. tjata, tydligt rimbildade efter snattra o. gnata
{jämte prata?) med tj-ljudet hämtat från andra verb sådana som
kälta, käbbla, käxa o. s. v.

Tillra v. hade förr allmännare användning likt trilla,
såsom synes av Sahlstedts exempel (1773): tillra et klot o. klotet
tillrar.
Att de två verben höra ihop, ock att tillra uppkommit
med dissimilatoriskt bortfall av r ur ett äldre trillra, förhållande
sig till trilla såsom vältra till välta, tycks framgå av ett
exempel hos Columbus: Sv. Ordeskötsel sid. 15: »Tårarne trilla» eller
»trillra neer ur ögone på’n». Emellertid tycks redan på den
tiden den äldre formen varit blott dialektisk; hos Arvidi (år
1651) sid. 62 upptages endast tilra.

Titta v., motsv. da. titte, förklaras fyndigt av Jessen i Dansk
Etym. Ordb. (art. titte o. kige) såsom en i tal till småbarn
uppkommen form för da. kikke, sv. kika. Denna etymologi kan
stödjas därmed, att i svenskan fins uppvisad på 1600-talet (jämte
titta 1651 hos Arvidi) en form med långt i i tvänne ordspråk
hos Grubb (sid. 440, 626 ock väsentl. lika sid. 255): Ondt tijta
genom en gärdsgård, dher ingen tijtar emoot,
samt (sid. 643 o.
690): Ondt Samweet tijtar vhr ögonen. Det är just en sådan
form som förutsattes för att Jessens etymologi skall med större
sannolikhet kunna tillämpas på svenskan. Här har nämligen
verbet kika endast form med långt i liksom dess källa lt. kîken,
medan danskan har äldre kige o. yngre kikke, av hvilka former
endast den senare kan hava frambrakt ett da. titte på danskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftgransksv/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free