Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vicker - Älmseld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lind 1749. Den vanliga användningen av vicker i nutida
uppsvenskan som sing. (med best. form vickern), statuerad redan
hos Dalin 1853, men icke erkänd i åtskilliga nyare ordböcker,
beror sannolikt väsentl. på invärkan från ordet klöver, hvarmed
det helt säkert ofta koordinerats ock associerats. Mindre
säkert är, om detta samma klöver föranlett den akuta accenten
hos vicker i st. f. den äldre t. ex. hos Weste 1807 angivna
grava accenten. Då ordet i alla fall är ett lånord av mlt. wicke
f. (detta = ett fornlt. *wikkia av lat. vicia), hvars svenska form
på -er kanske egentl. kommit från danska plur. vikker, kan det
till accentueringen hava rättat sig efter den tyska (lt.) plur.
wicken, hvilken tyska form även kunde oförändrad användas i
äldre svenska (wicken fins, visserligen som sing., men i generell
el. kollektiv betydelse, jämsides med wicker som plur. i A.
Månssons Örtabook av 1628, kap. 126). Om sålunda den akuta
accenten hos vicker kunde vara gammal, så kunde å andra
sidan den grava accenten hos samma form i plural användning
hava uppkommit genom invärkan från ärter, som har grav accent
även enligt Weste.
Älmseld (elmseld), ett gammalt sjömansuttryck för
elektrisk utstrålning från masttoppar ock rånockar, tycks, ehuruväl
etymon är i huvudsak känt, icke hava fått tillräcklig utredning
i formhistoriskt avseende. Andra språks uttryck äro: da. (S:t)
Elmsild; tyska Elmsfeuer, St. Elmusfeuer, även Elmfeuer; eng.
(S:t) Elm’s fire, Elmo’s fire, Elm’s light; franska feu
Saint-Elme; ital. fuoco (foco) di Sant Elmo (biform Sant’ Ermo)i
spanska fuego de sant’ Elmo eller, som nu gärna skrives, de
san Telmo, o. s. v.; mera avvikande tyska Helmenfeuer; vidare
med n: ä. da. sanct Ellen-ild, Elen-ild (se Kalkar I 453); tyska
St. Helens- el. Helenas-feuer, även Helenenfeuer. Källan är det
grek.-lat. helena hos Plinius, ett hos forntidens sjömän brukligt
namn på sådan älmseld som visade sig med enkel låga ock som
ansågs båda olycka. Älmseld med dubbel låga, bådande gott
väder, hette däremot Castor et Pollux. Härav synes, att med
helena menades namnet på den forngrekiska sagans bekanta
Helena, grek. ’Еλένη), dioskurernas syster. Men kanske döljer
sig egentl. bakom namnet det appellativa grek. έλένη i bet. fackla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
