Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Camelierna, Rosorna, Calceolarierna — kort sagdt de flesta
prydnadsväxterna. Ej blott i det stora, utan äfven
mångenstädes i det lilla visar sig sålunda menniskans vanmakt
och ringa herravälde öfver naturen, ocli äfven då hon som
mest har anledning att fröjda sig öfver sitt mäktiga
inflytande, förete sig förhållanden, som otvetydigt tillropa
henne ett "hitintill skall du gå och icke vidare".
Vi hafva i det föregående antydt de förnämsta af de
förändringar, som menniskan åstadkommit med afseende
på växternas yttre gestalt och öfriga egenskaper. De äro,
såsom vi sett, icke obetydliga, men vida mera storartade
och i ögonen fallande äro dock de, som menniskan vållat
med afseende på växternas geografiska utbredning. I detta
afseende har hon nemligen spelat en så stor rol, att
numera knappast något land torde finnas på jordklotet, på
hvars vegetation ej menniskan påtryckt en i större eller
mindre grad från den ursprungliga afvikande prägel, och
än i dag försiggå dessa förändringar, som allt mer och mer
omgestalta vegetationens utseende i olika länder. Låtom
oss derföre taga betraktande några af de medel,
hvarigenom dessa förändringar uppstått.
Tänka vi oss i allmänhet ett land, i hvilket
menniskan ännu ej nedslagit sina bopålar eller der endast den
jagande vilden eller nomaden irrar omkring utan någon
varaktig stad, så finna vi detsamma vanligen bevuxet af
väldiga, sekelgamla skogar, hvilka erbjuda hemvist åt en
mängd växtarter, som endast under skogarnes hägn kunna
trifvas. Så snart deremot menniskan der nedsatt sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
