Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
ut lika märkvärdig en, hvars omkrets vid marken är 9
fot 4 tum *).
Vi hafva hittills blott sysselsatt oss med stammens
yttre former, delar och tillväxt, utan att tala om dess
förrättningar och den role, den spelar i växtens lif. Att deri
är att anse såsom näringsorgan, hafva vi redan antydt,
men att den ej sjelf kan utifrån upptaga den behöfliga
näringen genom det tjocka omgifvande barklagret, är lätt
att inse. Den måste således inskränka sig till att
förmedla saftens kringströmmande inom växten, dess
öfverförande från roten till blad och blommor. Härvid spela
dock ej alla stammens delar en lika vigtig röle. Naturligt
är, att den gamla döda barken, hvilken blott såsom ett
skyddande hölje qvarsitter och utan synnerlig skada kan
borttagas, härvid är af intet gagn, och detsamma gäller
äfven — ehuru i mindre grad — om den äldre veden,
som bildar stammens kärna. Betrakta vi nemligen en
af-sågad trädstam, finna vi genast, att dess ved består af
tvenne, hvardera af flera årsringar bestående, delar, af
hvilka den inre utmärker sig genom sin fastare byggnad,
ringa eller så godt som ingen saftrikedom samt mörkare
färg, under det att motsatsen gäller den yttre, yngre veden.
Denna olikhet är stundom högst betydlig och i ögonen
fällande; så t. ex. utgöres det kolsvarta, hårda ebenholzet
af äldre ved, under det att den yngre i samma träd är
nästan hvit till färgen. Man benämner derföre dessa olika
slag af ved kärnved och hvitved.
Begge dessa slag af ved bildas hufvudsakligen af större
eller mindre, i knippor med hvarandra förenade
långsträckta celluler, samt smala, fina tågor och rör, men
*) Dessa tvenne sistnämnda mätningar gjordes 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
