Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Vi hafva således funnit, att ett urskiljande af olika
yttre delar hos växternas blad väl låter göra sig, men dock
blott så tillvida, att man måste medgifva, att en eller
tvenne af dessa hufvuddelar kunna saknas, utan att man
derföre får förneka det återstående dess bladnatur. Något
lyckligare är man, om man tager i betraktande de delar,
som bilda såväl bladet i sin helhet, som hvar och en af
de nämnda tre delarne, d. v. s. om man angifver bladet
bestå af de hårdare nerverna, hvilka bilda liksom en
stomme, ett skelett, mellan hvars särskilda grenar en
lösare bladsubstans eller cellväfnad förefinnes; en tunn hinna,
en öfverhud, omgifver utomkring det bela. Emellertid
saknas äfven i detta afseende ej alldeles undantag, i clet att
hos åtskilliga vattenväxter på under vattnet ständigt
nedsänkta blad blott nerverna utvecklas, hvilka clå antingen
såsom ett knippe af fina hår eller fransar sitta strödda
på stammen eller ock bilda ett clet täckaste, finaste
gallerverk — en egenskap, som gjort en derför utmärkt växt,
Ouvirandra fenestralis från Maclagascar, till en af
aqua-riernas mest eftersökta, men ännu ganska sällsynta
prydnader. I cle allra flesta fall finna vi clock, såsom nyss
nämndes, såväl nerver som en lösare bladmassa, och clet
sätt, hvarpå nerverna i denna senare utbreda sig, är så
karakteristiskt för vissa växtslägten och grupper, att man
hufvudsakligen med stöd häraf tilltrott sig kunna bestämma
och namngifva de bladfragnienter eller aftryck af sådana,
hvilka anträffats i åtskilliga bergarter och som tillhört
växtarter, hvilka för många, många tusen år sedan prydt
jordklotet, långt före menniskans uppträdande på
detsamma, men hvilka nu fullkomligt försvunnit och utdött.
Äfven hvad de nu lefvande angår, finna vi hos de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
