Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Sedan vi nu sett, huru bladen äro byggda, kunna vi
öfvergå till framställning af sjelfva respirations- eller
andningsprocessen. Luften, hvilken genom klyföppningarne
eger fritt tillträde till bladets inre delar, består, såsom
allbekant är, af tvenne med hvarandra blandade gasarter,
syre och qväfve. Ingendera af dessa kan dock af
växternas blad under solljusets inflytande upptagas, hvadan detta
luftens tillträde skulle vara af intet gagn, såvida ej luften
derjemte vore uppblandad med en ringa portion af en
tredje gasart, nemligen kolsyra, hvilken i allmänhet
uppstår och bildas vid all förruttning eller förbränning,
genom djurens andedrägt o. s. v. eller ock genom vulkaner,
källor m. m. utdunstar ur jordens inre. Denna kolsyra,
som sjelf är sammansatt af tvenne med hvarandra ytterst
intimt och fast förenade delar, kol och syre, upptages af
bladen och sönderdelas af dessa i sina tvenne
beståndsdelar, af hvilka den ena, kolet, af växten bibehålles såsom
ett nödvändigt födoämne, syrgasen åter utandas. Hvilken
bladets beståndsdel denna sönderdelande kraft tillkommer,
torde ännu ej vara fullt afgjordt," men man har dock all
anledning att antaga, att det är det gröna färgämnet,
chlorophyllet, som utför detta vigtiga värf.
Det är alldeles oberäkneligt, hvilken ofantligt vigtig
role denna växternas respiration spelar i naturens stora
hushållning. Jemföra vi densamma med menniskans och
djurens andning, finna vi lätt, hvilken betydlig skilnad dem
emellan råder, ithy att djuren ur luften upptaga syrgas,
men utandas kolsyra, växterna tvärtom. Denna kolsyregas
är emellertid ej allenast onyttig, utan rent af skadlig för
menniskan och djuren. Skulle vi derföre tänka oss, att
blott djur och inga växter funnes på jorden eller att väx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
