Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
och snödroppen såsom den tuta eller slida, som före
blomningen omgifver blomknoppen; vi finna dem på lindens
blomskaft såsom långsträckta, hinnaktiga bihang; vi se dem
under formen af trenne kranssittande blad på hvitsippans
stängel. Att kalla det hvita skärmbladet eller hölstret hos
Ccdla för blomma, vore derföre lika origtigt, som att
tillägga hvitsippans nämnda trenne gröna blad samma heder.
Äfven oni vi således, sedan vi blifvit derpå
uppmärk-samgjorda, kunna undgå detta misstag med afseende på
blomman, finnes dock ett annat, till hvilket man i dagligt
tal ännu oftare gör sig skyldig. Vi tala nemligen ofta
nog om blomman hos en prestkrage, en dahlia, blåklint,
aster, maskros o. s. v., men månne detta är med
verkligheten öfverensstämmande? Långt derifrån! I stället för
att då hafva framför oss en enda blomma, hafva vi en
stor mängd sådana; ej blott hvar ocli en af prestkragens
hvita tungor är en särskild blomma, utan detsamma gäller
äfven om de små gula bildningar, hvilka, tätt gyttrade
tillsammans, bilda prestkragens gula disk. Följden häraf blir
naturligtvis den, att då vi i detta och dylika fall tro oss
skåda framför oss en enda blomma, så är blommornas
antal i sjelfva verket ofta flera hundra, hvilka med
hvarandra förenats till en enda s. k. blomkorg. Gifver man
en sådan namnet blomma, kan man med fullkomligt lika
rätt tillägga denna benämning åt rågens hela ax,
hundlokans hela blomflock eller syrenens bela blomsterspira.
Vi antaga emellertid nu, att vi kunna undvika alla
dessa villovägar och således kunna i hvarje särskildt fall
bestämma, hvad man bör förstå med begreppet blomma.
Af hvilka delar finna vi då denna bildad? Svaret härpå
är ingalunda lätt att gifva så, att det i hvarje särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
