Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) Namn på klädesplagg eller delar av sådana, t. ex. kort-,
smal- o. vid-byxad, slok-hattad, kort-kjolad, hög- o. låg-klackad,
hög-, spets- o. styv-kragad; hermelins- o. purpur-mantlad,
hvit-mässad, svart-rockad.
3) Namn på delar av andra slags förfärdigade föremål, t. ex.
dubbel-bottnad (tunna el. dyl.), gullbågade glasögon.
Dessutom kunna naturligtvis efterlederna hos åtskilliga med
vissa förleder brukliga adj. lätt förbindas med nya förleder, t. ex.
mjuk- o. stel-ftngrad, lam-fotad, mager-kindad, trind-magad,
styv-nackad, gäll-röstad, tunn-skinnad, hal-, hvass-, kvick- o.
skarp-tungad, pös- o. vid-ärmad o. s. v.
aktig.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -aktogher, lånat av mlt.
-achtich med s. bet., uppkommet av det äldre (i mlt., egentl. väl i
vissa dial., kvarlevande) -haftich (-aftich), motsv. nht. -haftig i
några få ord samt ndl. -achtig; en avledd form till mlt. -haft,
motsv. fht. nht. -haft samt got. -hafts i adj. auda-hafts
lycklig-gjord; ett t-particip, hvilket kan höra antingen till got. hafjan,
sv. häva, nht. heben o. s. v. ock vara samma ord som isl. haptr
»fången», got. hafts i s. bet. ock lat. captus, sål. väl med
grundbet. »bunden (vid något)», eller också till got. haban, sv. hava,
nht. haben o. s. v., då grundbet. väl skulle vara aktiv »havande,
egande». I båda fallen far man antaga, att detta participial-adj.
ock dess utvidgade form på -ig- ursprungl. endast fogades till
substantiv. Likväl finnes ordet i mlt. ofta även fogat till
adjektiv (likaså i ht. mera sällan, t. ex. wahrhaft, -haftig),
troligen från början till neutr. av adj. i substantivisk funktion;
därjämte ibland till verb, säkerligen efter mönstret av denominativa
bildningar, som kunnat tydas som deverbativa, sådana som t. ex.
nht. leb-haft, mht. lebe-haft(ic) jämte lebent-haft(ic), eller nht.
schwatz-haft eller mlt. dûr-achtich, -aftich, nht. dauer-haft, egentl.
väl till subst. nht. dauer f. (ehuru detta subst. ej är uppvisat i
mht.), eller nht. wohn-haft »bofast», mht. won(e)-haft, won-haftic,
egentl. till mht. wone, won f. vistelse, boning, o. s. v.
I enskilda fall beror möjligtvis mlt. -achtich o. ndl. -achtig
egentl. på en annan ändelse, som skulle vara avledd form till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
