- Project Runeberg -  Om ändelser / Om ändelser hos adverb ock arkaiskt bildade prepositionsuttryck i svenskan /
9

(1897) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ändelser hos Adverb ock Prepositionsuttryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användning i fsv. uppvisat subst., motsv. isl. deili n. »åtskillnad»
(dels om gräns mellan egor, dels i överförd bet.), en med sv.
subst. del o. vb. dela samhörig bildning med stam på urgerm.
-ia- ock med kollektiv eller abstrakt grundbet, även väl
sidoform ss. efterled i sammansättn. till del utan väsentlig
betydelseskillnad (jfr -es nedan).

Emellertid tycks av de nu brukliga adverben på -deles
endast ett vara från början bildat med denna ändelse, nämligen:

Särdeles, fsv. sœrdelis »särskilt», motsv. fno. serdeilis i
samma bet.

Däremot synes -deles hava inkommit genom senare
formombyte i yngre fsv. tid för ä. fsv. -leþis (se -ledes nedan) i de
tvänne andra adverben, nämligen:

Alldeles, först i yngsta fsv. känd form för ä. fsv. allaleþis
(-ledhis)
i s. bet., egentl. »på allt sätt».

Framdeles, y. {sv. framdelis (redan i slutet av 1300-talet),
ä. fsv. framleþis, egentl. »längre fram på väg», sedan »vidare»
i temporal mening.

1. e i tvåstaviga adverb, som beteckna (åtm. när de
brukas i sin egentliga bet.) relativt läge, ock hvartill finnas
samhö-riga enstaviga ock konsonantiskt slutande adverb, som (åtm. i
egentlig bet.) beteckna relativ riktning.

A. Av fsv. -e, äldre -i, motsv. isl. -i, i adverb utan
i-omljud,
hvilka, för så vitt de finnas i andra forngerm. språk,
ändas i ags. på -e, i fsax. o. fht. på -e jämte -a, i got. på -a.
Då ändeisen här är alldeles lika med ändeisen för dat. sing av
forngerm. nominala a-stammar, är det rätt sannolikt, att dess
förhistoriska form är lika (om icke etymologiskt identisk)
därmed, d. v. s. att den nordiska formen jämte den västgerm.
formen på -e beror på ett till kontraherat urgerm. o. urnord. -ai,
hvars vidare förhistoria emellertid är oklar.

De hithörande nutida adverben äro:

a) Två, som det tyckes, efterbildade särskilt nordiska
former:

Framme (till fram): fsv. frammi, -e, motsv. isl. frammi.
Nere (till ner)\ fsv. niþri, nidhre, motsv. isl. niðri.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftomndelse/adv/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free