Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ändelser hos Adverb ock Prepositionsuttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 FREDR. TAMM
knogandes, kånkandes med något; ledandes med en häst (el. oxe
o. s. v.); släpandes, stretandes med någon el. något.
b) Uttryck som stå predikativt efter vb. vara, blifva), kava,
t. ex. vara boendes, bli slåendes el. liggandes, hava något
liggandes.
c) Rena adverb (utan till): Olovandes, ovetandes,
välförstå-endes. Med från verbet något fjärmad bet.: Oförvarandes (jfr
förvara sig emot el. för). Nu med funktion av prepos.: Un- \
danlagandes.
d) Uttryck med till (hvilka ursprungl. äro bildade efter
mit. s. k. gerundier, d. v. s. dat. av substantiviska infinitiver på
-ende med föregående prepos. to »till», dock med s av svenskt
ursprung), såsom: (vara) till finnandes; så till förståendes; icke
till för glömmande s; icke till förtigandes ; så till sugandes.
Nybildning med -s till presensparticip kan förekomma
inom den första gruppen (a); á. v. s. i fraser med vb. kotmna
kunna hithörande former bildas efter behov av en del sådana
verb som kunna uttrycka ett särskilt sätt att komma. Bland
ovan anförda exempel få en hel del kanske räknas som
nybildade. Men på grund av hela kategorins något vulgära natur
är det ofta nog svårt att skilja mellan lån från dialekter ock
nybildning. Likväl är i alla händelser åtm. relativt ny
uppkomst att antaga, när själva verbet är tydligt av främmande
ursprung, som t. ex. (komma) galopper andes el. spatserandes
o. dyl.
se i några uttryck med prepos. /’, hvilka åsyfta
sistfbr-flutna tid av visst slag.
i. Etym. o. hist. En med -e tillökad biform till det
från gen. sing. härstammande (i) -s, fsv. -sf som finnes bland
annat i tidsadverb med hithörande betydelse ss. fsv. i
sunno-daghs »i söndags», i aftons »i går afton», y. fsv. i af tens, även,
med n förlorat i obetonad stavelse, i af tes, samt i morghons
»i morse» ock i fastens (med best. artikeln), i fastes, -is »under
sista fastan».
Om det slutande -e i nuv. sv. i af se, i morse har prof.
Noreen gissat, att det skulle härleda sig från ett fsv. subst. è f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
