Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lutherska kyrkans lära om ändlösa straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man efter läsandet af detta medgifva, att inkvisitio-
nens tortyr mot kättare, som ju dock hade ett slut,
var en riktig välgärning, om dessa därigenom kunde
blifva rättrogna och frälsas från det nyss skildrade
helvetet, som aldrig tager slut.
I J. O. Hoofs högmässopredikningar, som ännu
hafva läsare, hvilket framgår däraf, att en ny upp-
laga kunnat tryckas så nära vår egen tid som 1894
på F. & G. Beijers bokförlagsaktiebolag, läses bland
annat i predikan för 26:te sönd. efter Trinitatis följande
om de fördömda:
>De gå, ja, uselt gå; de motas och de drifvas;
I flockar människor och djäflar följas åt;
De slamra uti järn, de bitas och de rifvas.
I svafvelmörjan där, där blir en ynklig låt.
De taga in kvarter i mörka slaktehuset,
Där hämnden super blod och vreden fyller kruset.»
Och åter:
»Jag drager som skjorta förbannelsen på,
Förbannad jag vandrar och sitter och står,
Förbannelsens amen inropar Guds lag.
Förbannad är jag — förbannad är jag!
— — — Där skola de fördömda i eld, lågor
och rök evinnerligen plågade varda. Kanske du
säger: Det är ingen eld i helvetet. Det begrips,
att det icke är någon materiell utan en öfvematurlig
och obegriplig. — — — Den helige ande säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
