Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Betydelsen af »Gehenna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttersta slcärfven. Men hvar finnes det då rum för
ett ändlöst helvete, som tager sin borgan i döds-
minuten? Ej åtminstone i nu afhandlade texter.
Innan vi nu öfvergå att behandla öfriga ge-
hennatexter, vilja vi i förbigående erinra om den
bibliska åskådningen af eldens betydelse, ty detta
skall kasta ett klart ljus öfver en mängd hittills
missförstådda ställen. Gå vi då först till gamla
testamentet, så finna vi, huru elden ingått såsom
ett viktigt moment såväl i Guds själfuppenbarelse
som i de anordningar, som afsågo människornas
återförande till Gud. Så uppenbarade sig Herren
för Mose i en eldslåga midt i en törnbuske (2 Mos.
3: 2), och på Sinai steg Herren ned i eld (2 Mos.
19: 18), och där visade sig Herrens härlighet för
Israels barns ögon såsom en förtärande eld (2 Mos.
24: 17). Men Guds härlighet består däri, att han
är ett ljus, och intet mörker är i honom, det vill
säga: han är den absoluta heligheten, som därför
förtär och bortbränner det onda. Ebreerbrefvets för-
fattare säger därför: »Vår Gud är en förtärande eld
(Ebr. 12:29).»
På samma sätt förhåller det sig med Guds fräls-
ningsanordningar under gamla testamentets tid. I
offren utgjorde elden ett viktigt moment. Alla
offer, vare sig brännoffer, spisoffer och tackoffer (3
Mos. kap. 1, 2, 3) eller synd- och skuldoffren (3 Mos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
