Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Betydelsen af »Gehenna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt mål. Visserligen icke med bestämdhet med an-
ledning af denna text. Ty människornas frälsning
måste ske på frihetens och frivillighetens väg. Men
då vi hafva en hel massa bibelspråk, som — såsom
vi framdeles skola visa — säga oss, att i tidernas
fullbordan allt shall sammanfattas i Kristus (Ef. 1:
10), och att en tid skall komma, då Gud slcall blifva
allt i alla (1 Kor. 15: 28), så kunna vi däraf sluta
till, att saltningen med eld skall till sist hafva den
verkan, att förlorade söner och döttrar med frihetens
själfbestämmelserätt skola stå upp och gå till sin
fader.
Till sist vilja vi erinra om, att det grekiska
ord (aff/SfiffTog), som är öfversatt med »outsläcklig»,
alls icke har den betydelse, som man inlägger däri.
Tvärt om förekommer det i den profana grekiskan,
särskildt hos Homeros, såsom bestämning till sådana
ord, att däraf framgår, att det icke är fråga om
något, som aldrig tager slut. Det begagnas t. ex.
om »ära», »skratt», »rop» samt om den intensiva
men kortvariga eld, som förtärde den grekiska
flottan. Och Eusebius säger tvenne gånger i sin
kyrkohistoria,*) att martyrerna förtärdes i »outsläck-
lig» eld. Visserligen slocknade den elden, men ordet
begagnas för att framhålla det intensiva och väldiga
i densamma.
*) Church Hist. VI, 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
