Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett löfte vid Siljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett löfte vid Siljan.
Hvem skulle icke minnas
Sin första kärlek än:
Ej skönare kan finnas
I lifvet dock än den.
När glädjens da’r bli alla,
När hoppets sol sig sänkt,
Hur ljuft att återkalla
Den sällhet han oss skänkt.
En tröst man alltid eger,
Om blott man älskat har,
Vid sjelfva dödens läger
Står den som ängel qvar;
Ty kärlek var den skatten,
Som följde oss hit ned,
Och i den långa natten
Han följer äfven med.
Vilhelm v. Braun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
