- Project Runeberg -  Bland furor och granar /
119

(1888) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamle landtvärnsmannens berättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den gamle landtvärnsmannens berättelse.

De gamle männen, som klädt blodig skjorta för fosterlandet,
hafva snart alla flyttat hädan. Ännu finnes dock i vårt
land en och annan gammal veteran, som varit med i fejd
mot fienden.

Länge hade jag hört talas om gamle Knip Nils, såsom
den der varit med, »der blod det gält», då jag en dag beslöt
att uppsöka honom, och jag lät handling genast följa på beslutet.
Efter åtskilliga förfrågningar framkom jag till den stuga, der
han bodde. Han satt vid sin brasa, den gamle veteranen, som
sett nitio vintrars snö kläda jorden så hvit som nu hans hjessa
blifvit. När han hörde mig önska, att han skulle berätta något
från de ofredens dagar, då han »var med», försjönk han en
stund i tystnad, ty de gamla minnena hade börjat mattas, och
han behöfde reda deras sammanhang, men snart stodo de
framfarna dagarnes händelser pånyttfödda för honom, och han
började berätta:

Det var år 1813, en strålande julidag. De glada och
lefnadsfriska ynglingarne, hvilka ännu ej sett mer än 20 vintrar,
skulle mönstras och lemna sina hem. Detta var väl icke i och
för sig egnadt att framkalla någon oro bland unga och glada
pojkar; men det började i samma vefvan talas om, att Karl
Johan skulle hafva oss med ut i kriget, och då må man icke
undra på, att vi med tårade blickar togo farväl af hem och
föräldrar. Men tårarne torkade snart; ty vid 20 års ålder ser
man hälst lifvet från dess glada sida.

På Tuna hed meddelades oss en vacker dag, att
norrmännen voro högst oartiga mot den segrande Karl Johan, och
att vi skulle till Norge för att tukta dem. Efter att hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/furoroch/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free