Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poesi - Flyktingens farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O, fädrens Gud, var med mitt folk, välsigna det!
Och hjelp, ack hjelp hvar trofast själ,
Som fri och trygg vill vandra än de tappres fjät
Och offra allt för landets väl.
Och än en gång, farväl, mitt land. Gud signe dig!
Går Svea väl, jag glömma skall min hårda stig.»
En tår föll ned på drifvans bädd, en tår så varm.
Mot fjellets rand den främling går.
Men hjelpen kom. En bön, en suck från hjältens barm
Gick dit, der folkens öde står.
Der kommo bud från Siljans bygd, att Dalamän
Gick man ur hus att skydda hem och härd igen.
Från Mora strand ljöd klockors klang. En kämpahär
Med Vasa gick till kamp och strid.
Den gick så glad från hem och ro, från vännen kär,
Ty hotad var ju landets frid.
Och Svea snart, från bojan löst, stod fri och skön
Och njuter än i dalars ro den kampens lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
