Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Babbla nu inte du! sade Tjuris strängt och
vände sig med ett fint, knappast märkbart leende
under mustascherna till sin herre med följande ord:
— Och jag kan inte begripa, ers nåd, vad jag skall
göra med henne, stugan menar jag. Jag har satt
dit både stöttor och annat underlag, men det vill
inte hjälpa.
— Hur skall vi kunna övervintra här? Oj, oj,
oj! sade gumman.
— Om man reser ett par stöttor till och lägger
på nya takbräder, avbröt henne bonden lugnt och
sakligt, och byter ut en av tvärbjälkarna, så kan vi
kanske på något sätt klara oss över vintern. Att
bo här blir nog möjligt, det är bara det, att man
måste spärra hela stugan med stöttor, se. Och om
man sen bara rör vid det, så blir här inte en mus
vid liv. Kåken håller, så länge den står, slutade
han, synbarligen nöjd med att ha tänkt ut detta.
Nechljudof beredde det förtret och smärta, att
Tjuris hade låtit det gå så långt utan att förr
vända sig till honom, och det så mycket mer som han
alltifrån sin ankomst icke hade vägrat bönderna
någonting och blott strävade efter att alla skulle
komma direkt till honom med sina behov. Han var
till och med rätt arg på bonden. Han ryckte ilsket
på axlarna och rynkade pannan. Men anblicken av
fattigdomen runt omkring honom och Tjurisenoks
lugna och självbelåtna utseende mitt i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
