Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
leende, — man skall inte räkna dem; bina tycker
inte om det. Hör nu, far lille, jag ville be ers nåd
om något angående Osip, mannen till ers nåds
amma, fortsatte han, pekande på några små bistockar,
som stodo vid inhägnaden. — Jag ville be, att ers
nåd säger till honom, att det är illa att handla så
oförskämt mot grannarna i sin egen by, och
förbjuder honom det.
— Vad gör han?... Aj, de bits ändå! svarade
godsägaren, som redan hade dörrklinkan i sin hand.
— Ja, det går inte ett år, utan att han släpper
sina bin på mina ungbin. De skall ta igen sig, men
de främmande bina släpar bort deras vaxkakor för
dem och har sönder dem, sade den gamle utan att
märka sin herres grimaser.
— Bra, sedan, strax... sade Nechljudof, och ur
stånd att härda ut längre slog han ifrån sig med
båda händerna och sprang i trav ut genom dörren.
— Man skall gnida det med jord, då gör det
ingenting, sade den gamle, då han följde efter sin herre ut
på gården. Denne gned det ställe med jord, där han
blivit stungen, såg sig rodnande om efter Karp och
Ignat, vilka icke tittade på honom och rynkade
vredgad pannan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
