Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsborna och av dem köpa de, eller stjäla, de bästa
hästarna. Den unga kosacken gör sig en ära av sin
insikt i tartariska språket och även i umgänget med
de sina talar han gärna tartariska.
Men det oaktat anser sig detta lilla kristna folk,
som av ödet slungats till denna avlägsna vrå av
världen, omgivet av halvvilda, muhammedanska folkslag
och soldater, för företrädesvis begåvat och gynnat
och erkänner såsom människor blott kosackerna, men
ser med förakt alla andra.
Kosacken tillbringar sin mesta tid i vaktstugorna,
på strövtåg, på jakt eller fiske. Han arbetar nästan
aldrig i hemmet, hans närvaro på stationen är ett
undantag från regeln och då går han lat och lever
i sus och dus. Kosackerna ha alla sitt eget vin, och
dryckenskapen är icke så mycket en allmän passion
som icke fastmer en sed, och att icke följa den skulle
anses för avfällighet.
I kvinnan ser kosacken blott ett medel att ernå
välstånd. Blott helt unga flickor få gå sysslolösa.
Hustrun är tvungen ända från sin ungdom och till
sin sena ålderdom att arbeta för honom, och på
orientaliskt sätt kräver han av sin hustru lydnad och
arbete.
I följd därav ernår hustrun, som genom
omständigheternas tvång utvecklar sig högre både fysiskt och
andligen, trots sin yttre förnedring och
underordnade ställning, liksom överhuvud i orienten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
