Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men Lukaschka tog honom i så sträng upptuktelse,
att han inte vågade neka. Under tystnad veko de
in på en liten undangömd gångstig, som nästan
doldes av vassen. En stor, svart trästam, som av
vattnet kastats upp på stranden, låg där, och runt
omkring hade vassen nyligen blivit tilltrampad.
”Är det här? frågade Nazarka.
”Ja, varför inte”, svarade Lukaschka. ”Slå er
ned här, jag kommer strax tillbaka, jag skall bara
visa gubben den där platsen, som jag lovat.”
”Det här är det bästa ställe, man kan välja”, sade
Erguschow; ”vi se allt, men ingen kan se oss. Här
stanna vi.”
Nazarka och Erguschow bredde ut sina
pälskappor på marken invid stammen och lade sig ned,
medan Lukaschka avlägsnade sig med Jeroschka. Med
lätta steg, utan att göra det minsta buller, gick
Lukaschka framför den gamle.
”Jag skall visa dig, var vildsvinen gått fram, det
är ingen mera än jag, som vet det. Det är icke långt
härifrån.”
”Du är en hederspojke”, sade den gamle viskande,
”visa mig stället!”
När de hade gått några steg, stodo de vid en
vat-tenpöl; Lukaschka stannade och visslade.
”Ser du”, sade han helt tyst, ”hit komma de för
att dricka”, och han visade på tydliga spår i marken.
”Kristus hjälpe dig”, sade den gamle; ”de skola
nog komma. Du kan gå, jag stannar.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
