Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man kommer snart och han skall lära dig annat!
Jag behöver inte dina fördömda pengar, jag önskar,
att jag aldrig hade sett dig! Du vill komma och
röka huset fullt med tobak, och så betala för det...
Bäst vore en kula i skallen på dig!” skrek hon med
sin genomträngande röst.
Olenin lämnade stugan, följd av Ulitkas skällsord.
”Wanjuschka har tydligen rätt”, tänkte han, ”så
skulle inte en tartar kunna bära sig åt.”
I samma ögonblick, han gick ut, sprang Marjanka
plötsligt framför honom ut ur förstugan. Liksom
förut var hon klädd endast i blotta linnet, men ända
till ögonen inhöljd i en vit duk. Hon sprang
barfota utför trappan, stannade sedan ett ögonblick,
vände sig om och såg med sina stora, muntra ögon
på den unge mannen, och försvann sedan bakom
husknuten.
Den vackra flickans fasta, ungdomliga gång, den
vilda blicken ur hennes glänsande ögon under den
vita duken, och hennes smärta, kraftiga gestalt
väckte alltmera Olenins beundran.
”Det måste vara hon”, tänkte han och glömde helt
och hållet inkvarteringen. Alltjämt tittande efter
Marjanka, gick han och sökte upp Wanjuschka.
”Så skygg den flickan är!” sade Wanjuschka,
ännu sysselsatt med att avlasta bagaget, men i något
bättre lynne. ”Hon är som ett föl på steppen.”
Med högtidlig ton tillade han: ”la femme!” och
brast ut i ett klingande skratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
