Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genämt svalt och hans lemmar uppfriskade av en
under fälttåget ovanlig känsla av renhet efter badet,
han kände sig kraftig och belåten. Till själen kände
han sig lika frisk och sund. Han tänkte på
fälttåget, på de faror han varit utsatt tör, hur han skött
sig med heder, icke sämre än någon annan, och huru
han hade blivit mottagen som kamrat av tappra
kaukasiska krigare. Minnena från Moskva hade
bleknat bort, det gamla livet var för alltid förbi, och han
hade börjat ett helt och hållet nytt liv, som hittills
var fritt från förvillelser.
Här kunde han som en ny människa i en ny
omgivning få en ny och god mening om sig själv. Han
erfor en ungdomlig känsla av återvaknande livslust
och när han än genom fönstret såg på, huru
pojkarna i husets skugga rullade sina tunnband, än
såg sig om i sitt nya hemvist, tänkte han på, huru
behagligt han för sig skulle kunna inrätta livet i
kosackbyn. Han såg bort mot bergen och på
himlen och i alla hans minnen och drömmar blandade
sig en känsla av andakt för naturen. Hans nya
tillvaro hade börjat långt bättre, än han kunnat
hoppas, då han lämnade Moskva. Och bergen
sedan, bergen, bergen, de förlänade tjusning åt allt,
vad han tänkte och kände.
”Farbror Jeroschka har kysst en hynda och han
har slickat på ett krus!” skreko plötsligt
kosackbarnen utanför och samlade sig i en klunga på byvägen.
”Han har kysst en hynda, och supit upp sin dolk!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
