Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av, att han icke kunde förmå sig till att göra sig
kvitt denna människa, som kom från denna värld, ty
denna värld hade en gång varit hans och det tycktes
honom, som om den ännu hade obestridliga anspråk
på honom. Han var ursinnig på Belezki och på sig
själv och mot sin vilja inblandade han franska ord
i samtalet, frågade efter översten och bekanta i
Moskva, och medan de båda sutto här i en kosackby
och talade franska, så yttrade han sig hånfullt om
övriga officerare, sina kamrater och kosackerna. Han
var artig mot Belezki och lovade att besöka honom,
samt bad honom att ofta komma till honom. Men
Olenin gick icke själv till Belezki. Wanjuschka var
emellertid förtjust i honom och sade, att han var en
verklig ädling.
Belezki började genast föra en rik kaukasisk
officers liv. När en månad hade gått, tyckte Olenin,
att det var, som om Belezki alltid hade bott i
kosackbyn. Han drack med de gamla kosackerna,
ställde till nöjen för flickorna, skröt över sina
framgångar och blev kallad ”farfar” av flickorna och
kosackhustrurna. Kosackerna förstodo honom och hans
smak för vin och kvinnor, och de tyckte mera om
honom än om Olenin, som för dem var en levande
gåta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
