Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Sluta upp, låt bli mig!” ropade Marjanka.
”Ack, de gemena jäntorna leka i stället för att
sova”, hördes på andra sidan vagnen den gamlas
sömniga röst.
”Du kastar bort din lycka”, återtog Ustjenka
viskande, ”och hur lycklig kunde du inte vara! Så de
älska dig! Du är så stolt, och ändå älska de dig I
Ack, om jag vore i ditt ställe, så skulle jag förvrida
huvudet på din hyresgäst. Jag gav akt på honom,
när han var hos oss; han såg ut, som om han skulle
vilja sluka dig med ögonen. Min farfar har givit
mig vackra skänker, men din skall vara en av de
rikaste ryssarna. Hans tjänare har sagt, att han
har livegna bönder.”
Marjanka smålog tankfullt.
”Om du visste, vad han sade en gång till mig!”
sade hon och tuggade ett grässtrå. ”Han sade, att
han ville vara Lukaschka eller min lille bror
Lasut-ka. Vad kunde han mena med det?”
”Ack, han pratar i dig allt, vad som kommer för
honom”, svarade Ustjenka. ”Vad pratar inte min
om allt för slag, som om han vore förryckt!”
Marjanka lade huvudet på sin sammanrullade
jacka, slog armen om Ustjenkas hals och slöt ögonen.
”Han skall komma till arbetet i dag i
trädgårdarna. Far har bjudit honom”, sade hon efter en stund
och somnade sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
