Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes ögon lyste glada och vänliga i mörkret
mot den unge mannen.
Han gick alltjämt efter henne och hade gärna
velat sluta sig ännu närmare till henne. Men
Lukaschka, som alltjämt sjöng, drog henne hårt i
handen ur ringen och in i mitten av kretsen. Olenin
hann blott säga: ”Kom till Ustjenka.” Sedan gick
han därifrån med Belezki. Sången hade tystnat.
Lukaschka torkade sig om munnen, Marjanka
likaså, sedan kysstes de.
”Nej, fem kyssar”, sade Lukaschka.
Skämt, skratt och spring följde nu på ringdansens
avmätta rörelser och taktmässiga toner. Lukaschka,
som redan tycktes vara ganska drucken, började att
dela ut sötsaker bland flickorna.
”Här är åt er allihop”, sade han stolt med komisk
självkänsla, ”men de, som hålla med soldaterna
måste gå ur dansen”, sade han och kastade en hätsk
blick på Olenin.
Flickorna ryckte sötsakerna ifrån honom och
slogos om dem. Belezki och Olenin avlägsnade sig.
Lukaschka, som tycktes litet generad över sin egen
frikostighet, tog av sig mössan och torkade med
ärmen svetten ur pannan, sedan gick han bort till
Marjanka och Ustjenka.
”Eller älskling är du stursk?”
upprepade han ur den nyss sjungna visan. Ӏr du
stursk?” sade han ännu en gång i vresig ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
