Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XLI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de många sår och var överhöljd av blod. Blek och
dyster såg han sig med vilda blickar omkring åt alla
sidor. Blod flöt ur hans högra öga. Han var som
en sårad gam. I handen höll han en dolk, beredd
att försvara sig. Fänriken smög sig fram till
honom från sidan och sköt honom hastigt med sin
pistol genom örat. Abreken ryckte till och föll
sedan ned död. Kosackerna drogo andan av lättnad,
skilde de döda från varandra och tog deras vapen.
Lukaschka lades på vagnen. Han svor
oupphörligt på ryska och tartariska.
”Du ljuger”, skrek han och kastade sig av och
an, ”jag skall strypa dig med mina händer, du skall
inte komma levande undan.” Snart tystnade han
dock av svaghet.
Olenin red hem. Fram på aftonen sade man
honom, att Lukaschka låg döende, men att en tartar
från andra sidan floden hade lovat att hela honom
med sina örter.
Olenin kunde icke på länge hämta sig från vad
han hade sett, men med aftonens stillhet trädde
gårdagens minnen åter fram. Han såg ut genom
fönstret. Marjanka gick fram och åter mellan stugan
och visthuset sysselsatt med hushållningsgöromål.
Modern hade gått till vinplanteringen, och hennes
far var hos myndigheterna. Olenin kunde inte
vänta, tills Marjanka hade slutat sitt arbete, utan sökte
upp henne. Hon stod i kammaren och vände honom
ryggen till. Olenin trodde, att hon var blyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
