Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter detta namn, och jag hade därför också svårt att dela hennes
förtjusning. Hon upplyste mig emellertid om, att hon var kusin och
barndomsvän till min mor och hade gjort en stor omväg blott för
att få beskåda min person, hvilket hon nu äfven omsorgsfullt gjorde
under en mängd frågor och förmaningar. Min moster grefvinnan
Bonde, hvilkens svägerska hon var, hade också gifvit henne i upp
drag att noga taga reda på, hur jag såg ut och hur jag hade
det i Sverige. Hon slutade med att tvinga på mig en sedel å
3 rdr banko, som jag skulle hafva att köpa hvetebröd för; jag
kände mig väl en smula förödmjukad men på samma gång tacksam
för hennes vänlighet.
Några dagar därefter fick jag bref från en annan släkting, Axel
Wachtmeister, son till excellensen, som inbjöd mig att komma ut
till Årup tre mil från Kristianstad och äfven lät hämta mig dagen
därpå. Jag reste dit i regnväder, körd af excellensens jägare.
Körsvennen, som var en intelligent karl och under en tre måna
ders vistelse i Tyskland lärt sig tala tyska rätt bra, roade mig
under vägen med sin konversation. Han berättade, att excellensen
W. varit gift tre gånger, att dottern i i :a giftet var förmäld
med en grefve Barnekow, att han i 2:a giftet hade en son och
tre döttrar, och att dessutom på Årup bodde en dotter, som hans
första fru haft i ett föregående gifte, fru Toll med man och fem
barn. Jag träffade sedan alla dessa människor vid middagen.
Karaktärsbyggnaden på Årup var mycket enkel, den bestod endast
af ett rödmåladt envåningshus i hästskoform, omgifvet af lummiga
träd. Genom trädgården flöt en vacker liten å. Vid
middagsbordet tronade excellensen Wachtmeister midt bland barn och
barnbarn och föreföll mig som en patriark från gamla
testamentets dagar. Han var en 50 års man af hög växt och imponerande
utseende. Hans buskiga ljusa ögonbryn förenade sig öfver en
krökt näsa, och han stammade märkbart, då han talade. Barnen
tilltalade honom endast med en viss ceremoniös vördnad, som
föreföll helt naturlig. Efter att hafva beklädt höga statsämbeten hade
han nu helt och hållet dragit sig tillbaka till privatlifvet dels för
att sköta sina störa egendomar dels för idkande af naturveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
