Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att få den oförskämde karlen att återställa värjan måste jag
själf draga blankt.
En annan afton spatserade jag på gatan med kadetten H. Horn
och min kamrat Berg. Som det sedan någon tid ofta varit
uppträden mellan konstapelkadetter och lärpojkar, hade jag försett mig
med ett slags dagg, och detta kom mig nu väl till pass, ty
plötsligt blef jag nästan omkullknuffad af ett par groflemmade karlar,
som kommo emot oss bärande en så. Jag svarade omedelbart
med ett välriktadt slag, som fällde en af angriparne till marken.
Mina tappra kamrater sprungo emellertid sin väg, och jag befann
mig ensam med den andre slagskämpen men lyckades med
tillhjälp af daggen lyckligt uppnå min port. Följande dag fick öfversten
besök af den slagne gesällens mästare, som klagade, att denne blifvit
oförmögen till allt arbete, samt härför fordrade skadeersättning.
Vid sedan hållet förhör inför öfversten, då mina kamrater och jag
konfronterades med gesällerna, bevisades det emellertid, att vi varit
de anfallna, och jag begagnade nu tillfället att säga min chef, som
förebrådde mig att hafva användt dagg, att då vi voro förbjudna
att bära vapen utom tjänsten, så var detta det enda medlet att
göra uniformen respekterad. Vi fingo också sedan rätt att ständigt
gå med sabel.
Nöjena voro tämligen sällsynta i Kristianstad, det förnämsta
vi hade var att turvis komma tillsammans hos hvarandra för att
röka och dricka äggtoddy. Jag hade från Neuchåtel medfört en
flaska absint, en dryck, som dock ej uppskattades af andra än min
kalfaktor Holm, hvilken jag också en vacker dag fann liggande
dödfull midt på golfvet. Till följd af mina förbindelser med
Wacht-meisters blef jag emellertid bjuden till flera familjer, såsom hos
presidenten Ehrenborgh, öfverste Peijron, friherrinnan Brunow och
hof-marskalken v. Rosen. En gång fick jag till och med den äran
att vara med på en stor middag hos landshöfdingen grefve De la
Gardie, en verklig grand-seigneur, som med sitt vackra utseende
och sin värdiga hållning på mig imponerade i allra högsta grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
