Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung, och som nu förskönades af hans vackra syster Mina.
Funck, som spelade fiol, tog ofta emot hemma hos sig några
musikaliska vänner, Fredrik Wrangel, Lagerbring m. fl.
För min del följde jag med undervisningen nätt och jämnt så
mycket, som var nödvändigt, men blef ganska snart en af
le-darne, när det gällde nöjen och förströelser. Också föll det sig
helt naturligt, då vår chef en sommardag gaf oss i uppgift att rita
en karta öfver Haga parken och härvid delade oss i fyra afdelningar
samt lämnade åt oss själfva att välja anförare, att jag blef en af
dessa, utvald just af de värsta upptågsmakarne, Knut Bonde, Johan
Banér, Bengt Schildt, Funck m. fl., inalles 15 glada gossar. Hazelius
beordrade mig nu att dagen därpå kl. 5 på morgonen infinna mig
med min afdelning oth behöriga instrument vid Haga grindar. Till
att börja med fann jag vid utsatt tid ingen enda man på platsen. Så
småningom inställde de sig väl, men då de slutligen alla samlats,
beslöts det unisont, att man genast skulle intaga frukost på det
närliggande Hagalunds värdshus. Två timmar senare tågade vi
under sång och skrål till vårt arbetsfält, men som flera af mätarne
gingo på väl ostadiga ben, blef kartan därefter, och då kaptenen
mot aftonen kom för att inspektera sina gossar och granska
resultatet af deras arbete, darrade jag af oro, helst som jag för att
fylla ett tomrum på kartan ditritat en liten paviljong med oss som
drickande gäster. Ehuru jag gjorde allt för att söka dölja detta
förskönande tillägg till kartan, upptäcktes det omedelbart af
kaptenen, som blef röd af förargelse och till straff ålade mig att göra
om hela arbetet påföljande dag, då han själf skulle öfvervaka det.
Han infann sig också mycket riktigt, men då han märkte, att han
kvarglömt kompassen hemma, sände han mig dit efter densamma.
En ung kvinna öppnade här för mig, och då jag trodde, att det var
husjungfrun, samt dessutom fann henne täck, kunde jag ej låta bli
att skämta litet med henne, medan vi letade tillsammans efter
kompassen. Hon nekade mig likväl skrattande den kyss, jag tiggde
vid afskedet. Döm om min häpnad, då jag ett par dagar
därefter vid en bjudning hos min chef i henne fann värdinnan i huset.
Hon räckte mig lugnt sin hand, småleende åt min häftiga rodnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
