Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryttare, därefter musiken, mest fioler och klarinetter. Man sjöng,
man drack, man hojtade, och alla voro omvirade med brokiga
band. En annan dag var det allmän utklädning, karlame i
frun-timmersdräkter och vice versa, och hela dagen bibehölls denna
utstyrsel. En ung välväxt änka, som var guvernant för flickorna,
uppträdde i äldste grefvens husaruniform, denne senare i sin
mammas galaklänning, jag fick på mig köksans söndagsstass. Jag
har glömt nämna, att jag på Claéstorp sammanträffade med Louis
Wrede, som redan sex veckor uppehållit sig där, stadd på resa till
Stockholm för att gå igenom Hazelii kurs. Resan hade här afbrutits,
ity att han på Claéstorp trifdes allt för väl. Han uppträdde här
i en broderad grekisk mössa öfver sina väl friserade blonda lockar
och gjorde den vackra fröken Mina en ihärdig kur, på samma
gång han muntrade hela sällskapet med sina kvicka infall. Han
glömde här både kursen och tjänsten, han hade nämligen gått in
vid Lifregementets husarkår. Vi tillbragte aftnarna med lekar,
cha-rader och dans, hvarefter en god supé serverades.
En artist Lehman, en blyg, anspråkslös gubbe, hade kommit
till Claéstorp för att måla en större familjetafla. Morgonen efter
sin ankomst trädde han in i frukostrummet med sina penslar och
tillbehör, som han stoppat ner i ett dam-nattkärl, hvilket han funnit
i gästrummet och trott vara ditsatt för detta ändamål. Vid våra
skrattsalfvor blef han ytterst förlägen men förmåddes så
småningom af den vänliga värdinnan att själf taga saken från den muntra
sidan. Lehman hade för vana att söka arbete från dörr till dörr
och var ytterst moderat i sina pris, oaktadt han vanligen lyckades
mycket bra få fram porträttlikheten. Jag köpte af honom för 3
rdr stycket två små inrökta taflor, som han kommit öfver för ännu
billigare pris; dessa var jag nog dum att sedan under en tillfällig
penningknipa sälja till Carl Bennet för 25 rdr. Taflorna voro
signerade Gaspard Netscher och verkliga pärlor.
För att nu återkomma till Wrede, så lyckades jag omsider få
honom att inse nödvändigheten af att tänka på framtiden och
studierna, så att han någon gång i tiden kunde blifva officer. Han
beslöt också att i och för detta ändamål nu resa med mig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
