Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klaring. Jag kände henne helt litet och visste blott, att hon
ansågs tämligen älskogslysten, fast hon redan öfverskridit den ålder,
då man gör eröfringar. »Jag har vändt mig till eder, min fröken»,
förklarade jag, »emedan jag hört er kvickhet prisas och därför
antog, att ni bättre än någon annan skulle upptaga skämtet. >
Tilläggas kan, att hon sedan alltid visade mig särskild välvilja.
Jag måste nu flytta från morbrors hus. Moster hade nämligen i
Schweiz kommit i delo med min far, och hon skref mig till i
vredesmod, att jag med anledning häraf ej mer fick vistas i hennes hem.
Jag svarade och tackade för den gästfrihet, jag åtnjutit, men kunde
ej låta bli att tillägga, att hon liknade vår Herre, som straffar
fädernas missgärningar inpå barnen. Stockholmssäsongen denna
vinter var ovanligt lysande. Vi uppförde bland annat en komedi
hos grefvinnan Baker, född Ruuth, i hvilken jag spelade älskarens
roll. Grefvinnan Hedda Taube, hvilken tjänstgjorde som sufflör,
tyckte, att jag spelade för stelt; hon bjöd mig därför hem till
sig, för att jag med henne skulle repetera rollen. Hos hennes
föräldrar, baron Ridderstolpes, spelade vi sedan Molières »Les
précieuses ridicules»; A. Ehrensvärd och A. Mannerheim voro
damerna, O. Björnstjerna och jag herrarne. Vi dansade där äfven
en kadrilj i kostym. Sedan ställde Aug. Järta och jag oss i spetsen
för en stor maskerad på La Croix’ salong.
Bröderna Reuterskiöld 1 bebodde tillsammans med A. Adelswärd
en stor våning, där det hölls öppen taffel och där gräddan af
Stockholms ungherrar samlades. Här var alltid stämningen glad
och treflig, och jag fick ofta lämna mitt bidrag till densamma
genom att sjunga ateliervisor från Paris. Axel Reuterskiöld och
hans fru, som visade mig synnerlig välvilja, föreslogo mig nu,
att jag skulle medfölja brodern Casimir R. under en längre resa
på kontinenten. De ansågo, att han var för ung och sjuklig
att resa ensam, och Casimir själf ville icke veta af någon annan
reskamrat än mig. Oaktadt det lockande i en sådan resa, som
skulle räcka två år och omfatta större delen af Europa, tvekade
jag dock att antaga anbudet. Casimir var en älskvärd ung man
1 Adam och Casimir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
