- Project Runeberg -  Minnen / Del 1. 1833-1861 /
121

(1911-1913) [MARC] Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

General Storm Wergeland fick under de två sista dagarna
vicekungen själf till motståndare. Om Wergelands vapenbröder i
allmänhet sakna militärisk hållning, så är han själf så mycket
mer imponerande. Då han till häst från en bergshöjd med martia
lisk min beskådade striden, trodde han sig nog också själf vara typen
för en fältherre. Norrmännen se »forbauste» upp till sin ståtlige
landsman, men tycka, såsom en af deras officerare sade mig, att
han är för stor för deras små
förhållanden. Mannen är, då han
glömmer att beundra sig själf, en snäll
och godmodig fyr. Jag gjorde under
manövern åtskilliga teckningar i mitt
fickalbum af tilldragelserna under
striden, såsom t. ex. då pappa Broch är
på vippen att blifva krigsfånge och
räddas af Grimsgaard, då kapten T.
står på hufvudet i en kärra m. m.

Flera notabla besökande närvoro
un-tler de sista manöverdagarna, såsom
krigsministern general Bloch, Ernst
Lövenskiold, som satt till häst i
hof-uniform och frös men i vicekungens
närvaro försökte se jovialisk ut, de ^ V*

svenska öfverstelöjtnanterna Ström storm wergeland.

och Adlersparre m. fl. Regnet och

kylan tilltogo, och jag förmådde vicekungen att flytta in sin
tältsäng i en stuga, där jag gjorde honom sällskap, halfliggande i
en sorts lägerfåtölj, portativ och inventiös men mera lämplig för
sydländska förhållanden än för det trondhjemska klimatet. Regnet,
som smattrade mot rutan, hindrade mig äfven att sofva. Trupperna,
hvilka lagade sin soppa i regnet, fingo i sig en ordentlig
vattensoppa. Ändtligen var då lägerlifvet slut. Min ritning hjälpte
mig att förkorta den annars väl enformiga tillvaron; jag afbildade
sålunda min värdinna och hennes barn samt sparade ej på
karikatyrer. Officerarne hade som sin enda estetiska njutning ett par

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free