- Project Runeberg -  Minnen / Del 1. 1833-1861 /
192

(1911-1913) [MARC] Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en sammanfattning af Oscar I:s lifsgärning och slutade med att
uppläsa ett par sidor ur dennes testamente, däruti den aflidne
monarken tackade sin gemål för den lycka, hon skänkt honom,
och sina barn för deras kärlek och inbördes endräkt. Det hela
var synnerligen gripande, och Scholander, som haft bestyret med
kyrkans dekorering, har all heder af sitt verk, hvilket äfven af
kungen erkändes, då han gaf honom Nordstjernans kors.

Oscar I var en plikttrogen och människoälskande regent; under
hans regering reformerades fång vårds väsendet i grund, rymliga,
sunda fängelser ersatte öfverallt i landet de barbariska hålor, hvari
dessförinnan brottslingar sammanpackats om hvarandra; han
genomförde kvinnans lika arfsrätt med mannen och utvidgade
religionsfriheten, med ett ord han förbättrade de hittills orättvist
behandlades lott och lämnar därför ett varaktigt minne. Han var en
ordningsälskande man men mera ägnad att bota och förbättra än
att skapa och nybygga. Han frågade sällan någon till råds; sina
ministrar och hofmän behandlade han som verktyg och använde
dem, så länge de dugde, samt lade dem åsido, då de blifvit slöa
och utslitna. Någon favorit hade han aldrig. Hans ordningssinne
sträckte sig jämväl till vården af hans egen person; hufvudet var
vackert, ögonen något utstående, blicken varm, stundom smäktande,
men det förmånliga intrycket däraf försvagades genom de småaktiga
omsorger, för hvilka detta hufvud var föremål. Tack vare det
ständiga användandet af hår- och mustaschtång såg man hårlockarna
alltid lagda på samma sätt samt mustascherna, pipskägget och
de korta polisongerna friserade alldeles likformigt den ena dagen
som den andra; rösten, åtbörderna hade äfven de någonting
konst-ladt, kläderna buros tätt åtsittande utan ett veck, det var något
automatiskt i hela gestalten. Jag såg aldrig denne konung fullt
naturlig utom vid de sällsynta tillfällen, då han blef häftig eller
vred; då trädde manligheten i dagen, och då var han verkligen
imponerande. Under de senare åren ökades hans tankspriddhet
mer och mer, och det hände ofta, att tanken ej stämde med
orden; så kunde det förekomma, att sedan han stannat framför
en besökande och till honom ställt en fråga, han ej gaf akt på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free