- Project Runeberg -  Minnen / Del 2. 1863-1865 /
36

(1911-1913) [MARC] Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på prinsens inbjudning tågade till Botaniska trädgården, där vi
snart äfven inträffade. Allt hvad Uppsala kunde uppvisa af finare
publik hade ditlockats och deltog i festen. Herrar studenter hunno
under 4 timme tömma 50 buteljer punsch, och lefveropen för
Italien blefvo särdeles högljudda. Prinsen eskorterades hem af
sångarne, hvilka äfven kvardröjde under hans fönster till långt fram
pa natten samt läto höra åtskilliga stycken.

Jag var mycket nöjd med den goda ton och hållning dessa
unga män adagalade. Jag föreställde också ett halft dussin af dem,
hvilka talade franska eller italienska, för prinsen och hans följe.

Franske ministern Fournier med fru hade jämväl såsom åhörare
varit närvarande vid denna musikaliska aftonunderhållning.

Tidigt på morgonen följande dag begåfvo vi oss med ångbåt
till Skokloster samt fortsatte därifrån på eftermiddagen till
Stockholm.

Mälaren med sina grönskande holmar liknar mera en större
flod än en sjö. Hvad man här saknar är stora vidder samt
omväxling.

Skokloster bildar en stor stenmassa, flankerad af fyra torn.
Carl Gustaf Wrangel byggde slottet för det byte han
medfört från trettioåriga kriget. Vapensalarna äro öfverfyllda med
minnen från denna ärorika tid. Där finns tillräckligt med vapen
af alla slag för att beväpna två å tre hundra man.

Så snart vi kommit i land, bad jag Snoilsky till grefvinnan
Brahe framföra vår begäran att få bese slottet. Han återkom i
sällskap med husets informator, hvilken hade i uppdrag att
tjänstgöra som ciceron. En engelsk familj sällade sig till oss, och vi
tillbringade flera timmar med att vandra igenom de många
salarna. Jag hade befallt kocken att duka upp vår frukost i det
gröna. Vi höggo därefter med frisk aptit in på de kungliga
anrättningarna, som hittills förblifvit orörda, och hvilka man också
varit tvungen att delvis förnya.

Prinsen skickade sedan Snoilsky ånyo till grefvinnan för att
efterhöra, om hon ville taga emot honom.

Den lilla slottsfrun mottog oss sittande i en berså, omgifven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free