- Project Runeberg -  Minnen / Del 4. 1871-1872 ; Jämte personregister till delarna 1-4 /
186

(1911-1913) Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den kungliga, hermelinfodrade purpurmanteln; till skydd mot
regn hade vagnen blifvit öfverspänd med en guttaperkaduk.
Tåget gick endast med half fart samt stannade 6 till io min. vid de
på förhand bestämda stationerna. Honnörsvakten och
hnsareskor-ten, som medföljde, paraderade då omkring kistan. Människorna,
som infunnit sig på perrongen, stodo tysta och betraktade med
sorgsna blickar detta skådespel; många damer kommo med
blommor, som de nedlade på kistan.

I Lund mötte studentkören, i Alfvesta och Jönköping
militärmusik, officerskårer och kommunalstyrelser. Öfverallt en
sorgklädd, djupt rörd befolkning. Vi fortsatte sålunda färden dag och
natt samt framkommo till Stockholm den 24 mellan kl. 3 och 4
e. m. Kung Oscar var oss till mötes i Liljeholmen. H. M. steg
upp i vagnen, där kistan stod, och knäböjde vid densamma under
tårar. Sedan han stigit upp, tryckte han två gånger min hand
samt tackade mig för de tjänster, jag gjort hans aflidne broder.

Redan i Södertälje meddelade oss ett telegram, att den
likvagn, som skulle föra kistan från stationen till Kungl. slottet, ej
vore nog högt tilltagen för att lämna plats för densamma. Det blef
nu ibland oss stor uppståndelse. Hvilken ledsam missräkning!
Hur hinna godtgöra den beklagliga försummelsen, som hotade
att helt och hållet förstöra intågets högtidlighet!

Några ville, att man skulle telegrafera och yrka
vagnstakets borttagande; andra åter föreslogo att afsåga fotterna på
kistan, men dessa voro fastsatta medelst järnslåar, hvilket
omöj-liggjorde en dylik åtgärd. Med ett ord det rådde fullständig
förvirring. Jag framkastade nu ett förslag, som räddade
ställningen. Likvagnen skulle köras tom i spetsen för sorgetåget, och
kistan bäras af de härvid närvarande officerarne. Till detta
förargliga misstag och slarf bar hofintendenten F. skulden; han hade
nämligen beställt kistan utan att först låta taga mått af vagnen.
Den slutligen funna lösningen gjorde emellertid en utmärkt verkan,
och allmänheten anade ej orsaken till programmets omkastning.

Bråkenhielm tog sig ståtlig ut, där han satt på kuskbocken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/4/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free