Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den konstitutionella idéns utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsinstitutionernas verksamhet, men icke på
konstitutionell bas. — — — Man kan anse — och
personligen är jag af denna öfvertygelse — att i
allmänhet konstitutionalismens idé är vår tids största
misstag — — —.» Inrikesministern Goremykin,
upphofsman till förslaget om semstvoinstitutionens
utsträckande, fick vika och ersattes med Sipiagin. En
ny kommitté för landthushållningens befrämjande
sammankallades med Witte som ordförande. Han
kom på tanken att (1902) infordra utlåtande från
särskilda kommissioner landet rundt, hvilka
sammanträdde under adelsmarskalkernas ordförandeskap, men
till icke ringa del bestodo af semstvomän.
Denna omständighet, att Witte vid detta arbete
förbigick semstvoinstitutionen, som dock var den enda
legala representation för landsbygden, gjorde att
kammarherren D. N. Schipoff, ordförande i Moskvas
guvernements semstvostyrelse, i maj 1902
sammankallade ett möte af semstvomän för att diskutera
frågan, huru dessa borde förhålla sig i de Witteska
kommissionerna. Sammankomsten var af stor
betydelse, emedan den blef utgångspunkten för den
sammanslutning af medlemmar från de lokala
själfstyrelseorganen, hvilka kraftigt förberedde en
konstitution. Men den var illegal och alla deltagare
tilldelades genom Plehwes försorg en tillrättavisning.
Emellertid hade redan tidigare en
sammanslutning af en grupp personer med friare idéer kommit
till stånd. Furstarna Peter och Paul Dolgorukoff
hade i slutet af 1899 tagit initiativ till enskilda
öfverläggningar, vid hvilka uteslutande
semstvoangelägenheter diskuterades. Senare, 1902, grundade samma
kretsar tidningen »Frigörelse» (Osvoboschdenie),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
