Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den konstitutionella idéns utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lag och religion förbjuda tsaren att af fri vilja införa
grundläggande reformer, så skulle en del af folket
däraf sluta, att dessa reformer måste tagas med våld.
Det vore en verklig uppmaning till revolution».
Reaktionen segrade dock, och Swiatopolk-Mirski
tillkännagaf sin önskan att afgå. Emellertid ansåg
regeringen med sin fördel förenadt att något senare,
den 25 december, utfärda en ukas till senaten
angående »utkast till förfullkomnandet af den statliga
ordningen». Däri förklarades att »ett strängt
bibehållande af grundlagarnas oföränderlighet måste anses
som en princip uppställd af regeringen», men att
regeringen ej vore ovillig att vidtaga reformer.
Sålunda skulle bondefrågan uppmärksammas, därjämte
utlofvades arbetarförsäkring genom statens försorg,
utsträckning af toleransediktet af 1903, som tillät
öfvergång från den ortodoxa läran, afskaffande af
öfverflödiga restriktioner angående pressen m. m.
Men allt skulle utföras på det gamla bepröfvade
sättet, af byråkratin ensam, och intet genom folket.
Den 2 januari 1905 undertecknades Port Arthurs
kapitulation. Följande steg i frihetsrörelsen
betecknas af den 22 januari 1905, »den röda söndagen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
