Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wittes ministär och dess reformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marokkofrågan var oafgjord. Rouvier föll, förrän
låneaffären afgjorts, och efterträddes af Bourgeois, som
yrkade på att lånet måtte emitteras, på grund af
Rysslands hållning i Algeciras. Clemenceau
motsatte sig emellertid, fordrande att duman först måtte
sammankallas och att lånet måtte utbetalas blott
i små rater och användas till likvideringar, samt
slutligen att Ryssland icke under två år skulle upptaga
något lån på den franska marknaden. Ryssland
accepterade alla villkor, men Clemenceau tvekade ända
tills Ryssland förklarade, att om ej lånet beviljades
före dumans sammankallande, det ej mera kunde
upprätthålla guldmyntfoten.
Med genomförandet af denna finansoperation
påstås Wittes roll hafva varit utspelad, och hans
afskedsansökan beviljades slutligen officiellt den 5 maj,
sedan en ny ministär blifvit utsedd. Men redan långt
tidigare hade enskilda medlemmar af hans ministär
afgått. Sålunda hade Kutler lämnat
jordbruksportföljen ifrån sig i medlet af februari, och några dagar
senare ingaf handels- och industriministern Timirjaseff
sin afskedsansökan, såsom det påstås i följd af att Witte
beordrat honom att för arbetareorganisationerna
utbetala 30,000 rubel åt Gapon, som något senare
mördades på order af de revolutionära, emedan han
angifvits för och, såsom man antog, öfverbevisats
om förräderi. Kutler efterträddes af Nikolski och
handelsminister blef Fedoroff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
