Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
millioner genom att införa silfvervaluta och inlösa de i
koppar betalbara bankoassignationerna till en kurs
af 1 rubel silfver för 3 rubel 50 kopek papper. Men
efter Krimkriget upprepades samma företeelse. Kursen
på kreditrubeln föll, samtidigt som den utelöpande
sedelstocken gick upp (år 1861 ända till 713
millioner). De därpå följande åren hade icke att
uppvisa någon större förändring i detta förhållande, men
det turkiska kriget nedbragte åter kreditrubelns värde
ytterligare (till 63,2 kopek år 1879), medan det ryska
statsverkets ansvarighet för utelöpande sedlar stigit
till 1,130 millioner rubel. Då guldvalutan infördes
1897, hade sedelskulden stigit till 1,196 millioner,
men genom rekonstruktion af riksbanken och
hopbringandet af dess guldfond öfverfördes
ansvarigheten för sedlarnas inlösen uteslutande på
riksbanken, utan att denna bank dock tillförsäkrades
nödig själfständighet, i följd hvaraf ofta tvifvel
uppstått utomlands angående integriteten af dess
metalliska valuta.
Det första utländska lånet upptogs genom
förmedling af holländska och italienska bankirer år 1769
mot 4 % ränta och 5 % provision. Men efter krigen
mot Napoleon gick Rysslands kredit nedåt. Tvenne
5 % lån emitterades genom bankirhuset Rotschild i
London till en emissionskurs af något mera än 70%
och mot säkerhet i Östersjötullarna. Under den
följande tiden blefvo villkoren för nya lån emellertid
betydligt bättre. Krimkriget vållade dock åter att
ett 5 % ryskt lån på 100 millioner rubel, som
emitterades i Amsterdam och Berlin, icke realiserades till
högre kurs än knappa 90 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
